Vittnen vid dörren, hunden och munnen.

1kommentarer

Jag hade tänkt ut precis vad jag skulle skriva. Men jag kom av mig lite då det ringde på dörren. Utanför stod två män som ville ge mig en tidning. De frågade mig om vad jag tyckte om att Ateismen blir alltmer populär. Jag sa som jag tycker; att det är bra. De undrade vad jag tyckte om alla brott som begås av folk från vissa religioner (Jag kände väl lite att det MÖJLIGTVIS kunde vara självmordsbombare och sånt de syftade på). Jag svarade att man behöver inte tillhöra en speciell religion för att vara dum i huvudet. Korkade människor har vi överallt.
Här är ett inlägg jag skrev sist jag fick tidningen i min hand. Jag står fast vid det jag skrev då.
Nu låter det som att jag var väldigt dryg mot männen som stod utanför vår dörr. Men det tycker jag absolut inte att jag var. De var väldigt trevliga och älskade Angus (såklart). Jag tackade dock nej till deras tidningar och förklarade att en av mina bästa killkompisar har dem utifall att jag skulle bli mer sugen på att läsa.


Ligger lite efter med allt. Sånt är livet som småhundsförälder. Jag behöver tvätta kläder, städa och tvätta håret. Dessutom säger bloglovin att jag snart har 400 blogginlägg att läsa. Jag hinner inte riktigt med nu. Men nu har jag gått av mina tre jobbnätter och är faktiskt ledig ända tills nästa fredag.



Tänkte att jag kanske skulle berätta om min munstatus.
Min tandläkare har nu skickat en remiss så jag ska få komma till en läkare som förhoppningsvis kan ge mig något mot smärtorna. Imorse vaknade jag av det onda. Det kändes som om någon högg mig med en kniv i hakan och vred om. Ljuvligt.

Nej, nu kan jag inte sitta här och uggla längre. Hunden och jag ska ut i solskenet. Sen ska vi nog hänga med Sanna hela eftermiddagen. Det blir mysigt. Sanna och jag har inte hunnit träffa varandra på så himla länge.